Ecuador har ett av världens bästa klimat och en av planetens vackraste och mest varierade naturer. Jag är därför mycket nöjd med att bo här, sedan ett kvarts sekel tillbaka. Olyckligtvis har landet också alltid en av världens sämsta regeringar och några av dess uslaste politiker i allmänhet. Här produceras absurditeter på löpande band. Här är en av de senaste:

Tjur- och tuppfäktningar har alltid tillhört kulturen här. För ett halvt år sedan föll det presidenten in att hålla en folkomröstning med 10 (mer eller mindre onödiga eller konstiga) frågor av vilka en löd ungefär: Vill du att man ska förbjuda offentliga spektakel som har som syfte att döda djur? Ja eller nej. Denna fråga skulle sedan leda till lagstiftning på kommunnivå. I fallet Quito vann Ja med knapp majoritet. Nu har kommunen bestämt att man får ha tjurfäktningar som förr (det blir nu i december vid stadens jubileum) bara man inte dödar tjuren. Detta betyder i verkligheten att man får tortera tjuren precis som vanligt, med "picadores" och "banderilleros" men man får inte ge den nådastöten inne på arenan utan måste ta ut den och slakta den "bakom kulisserna". Om detta är ett uttryck för kommunfullmäktiges dumhet, perversitet eller girighet (tjurfäktningarna ger pengar), det vet jag inte. Men det är lika illa vilket som!

Eller är det uttryck för kommunfullmäktiges slughet? Problemet börjar med presidentens illa formulerade fråga. Syftet med en tjurfäktning har aldrig varit att döda tjuren. Syftet har varit och är att genomföra ett spektakel eller en ritual och tjurens död är ett av olika biresultat. Det är som en teaterföreställning: dess syfte är inte att dra igen ridån. Ridån är bara en del av avslutningen.

Vad beträffar tjurfäktningar (som jag själv inte tycker om och bara har sett två gånger i mitt liv) kunde politikerna och folket ha valt mellan två acceptabla alternativ: 1. låta dem vara ifred; 2. förbjuda dem helt och hållet.

Men det är klart: här lyckades man få till ett tredje totalt idiotiskt alternativ.